Målet om snabbt bredband är på väg att misslyckas

Publicerad: 3 juni, 2019 Arbetsplats där det krävts ned fiber i marken

Regeringens mål om att alla ska ha tillgång till snabbt bredband ser ut att misslyckas. Pengarna är på väg att ta slut och hälften av alla på landsbygden har fortfarande inte snabbt bredband. Foto: stilrentfoto/Shutterstock.com

Sveriges regering satte upp ett mål att 95 procent av befolkningen skulle ha tillgång till snabbt bredband 2020. Det målet ser ut att misslyckas, skriver DN. Pengarna för satsningen är nästan slut och det är fortsatt fler än hälften av alla hushåll på landsbygden som saknar snabbt bredband.

För snart tre år sedan lanserades bredbandsstrategin ”Sverige helt uppkopplat 2025” av regeringen. Ett av delmålen i strategin var att 95 procent av landets hushåll skulle ha snabbt bredband 2020. Nu verkar det dock som att pengarna håller på att ta slut, och målet om snabbt bredband ser därmed ut att misslyckas.

Sverige har mellan 2014 och 2020 fått stöd från EU på 4,25 miljarder kronor för att bygga ut fiber där det inte finns någon kommersiell investeringsvilja. Nu återstår bara 602 miljoner kronor medan stödbehovet för det kommande året är 4,5 miljarder kronor.

Med snabbt bredband menas en hastighet på 100 Mbit/s. På landsbygden är det endast 46 procent av företagen och 41 procent av hushållen som har snabbt bredband. I tätorterna är den siffran 84 respektive 86 procent.

Ygeman tror att de övriga delmålen kommer att uppnås

Målet att alla hushåll ska ha tillgång till snabbt bredband är ett av tre delmål i den stora bredbandsstrategin. Även om det nu ser ut som att det målet inte kommer att uppfyllas är digitaliseringsminister Anders Ygeman positiv inför framtiden.

Ygeman tror att resterande två delmål kommer att uppnås och han tror även att alla hushåll kommer att ha snabbt bredband även om det dröjer till strax efter 2020. Det sa han på en utfrågning med företrädare för branschen, rapporterar DN.

Landsbygden riskerar att halka efter städerna

Tommy Nilsson är projektledare vid Byanätsforum som organiserar byanätsföreningar som bygger fiber ideellt. Han är positiv till regeringens bredbandssatsning. Samtidigt menar han att det krävs större satsningar på landsbygden som annars riskerar att halka efter städerna.

Nilsson säger att det hela är en demokratifråga. Sverige blir mer digitaliserat och kontakten med banker, myndigheter och äldreomsorg sker i allt högre grad via nätet. För att landsbygden ska få ta del av detta måste man prioritera snabbt bredband även utanför städerna.